16.9.2015: Regeringen straffar kvinnor och lågavlönade

(Julkaistu Åbo Underrättelserissä 16.9.2015.)

Att bestraffa lågavlönade offentliga kvinnodominerade branscher är inget som får Finlands exportindustri att blomstra. Men detta är precis det som Sipiläs regering nu verkar tro. Regeringens paket för att sänka lönerna är dåligt både ekonomiskt och särskilt samhälleligt. Att ta bort från söndagstillägg och övertidsersättningar betyder att åtgärderna inte alls är jämnt fördelade mellan olika yrken. Det är ett sätt att bestraffa många samhälleligt oersättliga yrken och minskar arbetsmotivationen för lärare, sjukvårdare och poliser. Det är inget som människor förtjänar.

Nu handlar det inte om en maktkamp mellan facken och regeringen: det handlar om vanliga finländare som skulle få bära en orättvis börda för regeringens dåliga ekonomiska politik. Visst, vi behöver hitta sätt att få exportindustrins konkurrenskraft tillbaka. Visst, vi behöver bekämpa statskulden. Men inte på ett sätt som gör att finländare inte håller ihop längre. Regeringen har redan bestämt sig för att spara oerhört mycket från dem som är svagast i samhället och från utbildningen. Nu kommer åtgärder som kvinnodominerade lågavlönade branscher får bära det största ansvaret för. Det är orättvist.

Konsekvenserna av dessa åtgärder skulle vara ytterst negativa. Bland annat skulle sjukvårdens situation försämras, den inhemska konsumtionen krympa med tre procent och arbetslösheten kunde öka. Samtidigt flyttar regeringen pengar från de offentliga yrkena som sjukvård och skola till den privata sektorn. Vissa tycker att det är okej, men det är ideologisk politik som försämrar våra barns utbildning och vår hälsa. Inte är det bra för ekonomin heller på längre sikt.

Därför skulle en klok regering ta ett steg bakåt. Vi skulle kunna minska sidokostnaderna för arbetsgivare utan att bestraffa lönerna. Vi skulle kunna förhandla fram mer lokala avtal som gör det mer flexibelt för både arbetsgivaren och de anställda. Nu äventyrar regeringen dessa möjligheter genom att enbart hålla näringslivet bakom ryggen.

Att skapa jobb är allra viktigast. Regeringen har än så länge inte visat så mycket aktivitet här. Försöket med en basinkomst ska startas snabbt för att testa om det kunde få tröskeln att komma in i arbetet lägre. Småföretagare behöver mer flexibilitet, lägre kostnader och socialskydd så att de kan anställa fler. Sedan ska man hjälpa dem som har oregelbundna jobb att få mer trygghet och möjlighet till mer bestående jobb.

Den offentliga sektorn och näringslivet kan jobba tillsammans för att ge Finland flyt. Offentliga upphandlingar kan betyda tusentals flera jobb om vi använder dem bättre för att ta i bruk ny förnybar energi, energieffektiva lösningar och köpa närproducerad mat. Energireformen sker i hela västvärlden – Finland kan skapa jobb genom att satsa på klimatsmarta lösningar, också i trafik och i smarta städer. Här ska också Åbos framtida järnvägsinvesteringar tryggas: snabbspårvägen och den nya spårförbindelsen entimmeståget till Helsingfors.

Finland klarar sig väl om finländarna klarar sig väl. Det handlar om att förnya ekonomin samtidigt som man tryggar välfärden i vardagen och satsar på utbildningen. Det är inte för sent för regeringen att börja fatta detta – och ändra sina ohållbara beslut.

Ylös